Retro krydda i tillvaron

 När man går in på en loppis vet man aldrig om man ska hitta något fint eller inte! Ibland tycks folk tro att man bara går in och plockar fynden från hyllorna som i vilken butik som helst. Så är det verkligen inte!

 Jag får ofta höra att jag har sån tur som hittar så fina saker. Tur? Till viss del, men också att jag lägger ner mycket tid på mitt sökande! Vissa veckor har jag varit på loppis eller secondhand 4-5 gånger, andra veckor en gång. Väldigt sällan ingen gång alls;)

Så gäller det att ha ögonen öppna, spana av alla hyllor i flera omgångar och tänka bort eventuell smuts! Min "äckeltröskel" har höjts genom åren:))
De här retro kryddburkarna var ärligt talat i ett snuskigt tillstånd i butiken. Väl hemma fick de ligga i blöt i diskmedel och efter en timme var de så här fräscha! Så räds icke skiten med andra ord:)

Att tro på magi

Rader av färglada klänningar på Myrorna!

 För en tid sedan läste jag en bok om att skapa sin drömtillvaro. Att man kunde pröva att "skicka ut en önskan i Universum och sedan våga tro på magin". På så sätt skulle man kunna få det man ville ha i både stort och smått! Vem vill inte det tänkte jag? Här skulle skickas önskningar minsann:)

 Så när jag gick till Myrorna tänkte jag att "nu vill jag hitta en retro anorak". Inte för att jag nånsin sett nån på loppis, men för att jag verkligen önskade mig en sån! Så mysigt att dra på sig inför vårens skogspromenader! Kombinerat med äggmackor och termos i ryggsäcken borde det bli en finfin (retro)upplevelse:)
Precis när jag tänkt orden så hängde den där, anoraken! Retro, mörkblå, i rätt storlek och till ett pris som jag hade råd med.

Anorak för 85 kr, ja tack! Nu ska jag fortsätta tro på magin! Bara för att jag vill och för att det blir så mycket roligare då! Mer magi åt folket:)

Skåpet från loppis

Oj vilket slit det var att skura detta skåp:) Varje lucka döljer två hyllfack, och idag har jag plockat ut och skurat alla delar med såpa. Käre far hjälpte mig att få skåpet på plats i badrummet!

 

Ovanpå står det "lite" saker med anknytning till badrum och tvätt. Allt köpt på loppis och auktion genom åren. Såklart;))
Skåpet som jag köpte på loppis häromveckan var ett impulsköp, som jag inte alls hade plats för. Så kom jag att på den perfekta platsen ju var i badrummet! Ut åkte den trasiga tvättmaskinen och det fula standardväggskåpet i hast! Nu är skåpet mitt bästa köp hittills i år!
Så kan det gå när inte (loppis)haspen är på:) 

En kopp ljus, tack

 Kände mig lite pysselsugen, så jag plockade fram några fina kaffekoppar med fat ur skåpet!
Limmade ihop alla delar, limmade fast en ljushållare i den översta koppen och satte i ett kronljus. Så gör man enkelt en personlig ljusstake:)

 Enklast är att limma ihop en kopp och ett fat i taget med torktid emellan, och sedan foga ihop dem enhet för enhet. Jag använde superlim, mer hållbart är nog tvåkomponentslim. Det här var inget arvegods utan koppar från loppis! Om man vill kan man ju ta delar från olika serviser, det har jag gjort förr då jag tillverkat kakfat av äldre porslin!

När ljuset nästan brunnit ner lyser det så fint genom det tunna porslinet!
Lycka till med din egen alldeles unika ljusstake!

Spirande vår

 Nu märks det att marsljuset gör sitt för att väcka de slumrande krukväxterna. Underbart!
Detta hjärta är till er som så troget tittar in till mig här på bloggen:)

Kanin...te sova!

 Den här docksängen har jag haft i många, många år. Tycker den är så fin i sin enkelhet, med patina av många barnahänders lek. Hittade den i mitt förråd för en tid sedan och tänkte att den förtjänade ett bättre öde än så!

 Jag sydde ett lapptäcke till sängen av tyger jag hade här hemma, och så blev det ett överlakan av ett gammalt barnlakan från mina gömmor. Tur man har att plocka av när lusten faller på;) Kaninen har jag sytt med mönster från Tildaserien. Samma tyg som finns med i lapptäcket!

Pyttesmå lappar på 5x5 cm, pilligt var det! Och bara för mitt eget höga nöjes skull:)

Från en stor sten till retro

Bild från nätet. En stor jävla sten. 

 När min son var liten inredde jag hans rum med möbler och saker från secondhand och loppis. Då han blev lite äldre ville han bestämma själv. "Ingenting gammalt i mitt rum, bara nytt!" lät hans order. Ut åkte bakbordet jag byggt om till skrivbord, det stora skåpet från 1940-talet som jag målat blått och som rymde så ofantligt mycket leksaker, den gamla pinnstolen som stod vid skrivbordet och tallrikshyllan som agerat bokhylla! In åkte möbler från Det Stora Varuhuset som levererar i platta paket. Trist tyckte mor, coolt tyckte sonen:)
Åren gick och han började drömma om egen lägenhet. Minns att han sa att "jag ska bara ha en stor jävla sten i min lägenhet, inget annat!" medan han med ofantligt kritisk blick såg på den antika eklektiska boheminredning hans ömma moder vurmade för då (som nu och för alltid)!

Nu bor han i egen lägenhet i Stockholm. Inredningen består en stor sten. Inte:)
Nädå, nu är lilla morsan väldigt hipp med sin retro antiksmak och väääldigt bra att ha med sina välfyllda förråd. Nu är det ett annat ljud i skällan minsann:) Nu säger han istället "Vad snygg, kan jag få den?" eller "Har du nåt snyggt jag kan ta med hem?" eller "Kan du hålla utkik efter det och det?"
Häromdagen, med sonen här på blixtvisit blev jag av med tallriken på bilden ovan, eftersom den ju var så väldigt retrosnygg och väldigt bra att ha mackorna på framför TVn!
Vill inte säga vad var det jag sa, men vad var det jag sa;))